Den senaste tiden har debatten gått varm gällande mäns näthat emot kvinnor. Många är de tjejer och kvinnor som av olika anledningar fått utstå detta hat på Internet.  De kan ha kritiserat högern, stått upp för en åsikt eller uttryckt feministiska ståndpunkter. Dessa manliga internethatare har inte på saklig grund kunnat argumentera med dessa kvinnor, ge uttryck för oliktänkande och respektera dem som individer. Nej, de har gett sig på dem med personangrepp men framför allt har de angripit deras femininitet. De har objektifierats och blivit sitt kön. Det är irrelevant hur många högskolepoäng de har, hur duktiga journalister de är, hur starka deras argument är och hur retoriskt korrekt de förs ut. De ska knullas hårt, torteras och njuta av det när dessa män tar sig rätten att kränka dem. Kan man ens tänka sig motsatsen, att en kvinna skulle kränka en man som uttryckt en åsikt genom att säga att de ska suga av honom, tortera honom samtidigt som de rider honom så jävla hårt? Antagligen inte. Även om vi har sett minst sagt suspekta uttryck för att angripa det patriarkala systemet så som Bara Bröst som badar topless eller Göteborgs-kvinnan som biter män i kuken på grund av manshat.

Man hör ofta att mannens sexualitet står i centrum och pratas om medan kvinnans står tillbaka och är tabubelagd. Visst är det så i många avseenden och visst är det så att via internet och en liberalare inställning till sex så har tabun i många avseenden försvunnit. Ibland för att istället bytas ut mot vulgaritet, det är dock inte det som denna krönika kommer att handla om. Men är det verkligen så att vi pratar om mäns sexualitet på det sätt vi behöver? Nej, vi måste bli bättre på att ta tag i den svåra frågan om varför en minoritet, men ändå en relativt stor del, av männen anser det acceptabelt att kränka en kvinna på grund av dennes kön.

Det är lätt att falla in i högerns retorik med enkla lösningar. ”Det beror på biologin, mannens sexualitet är så stark att han inte kan hantera den”. Visst sexualdriften är, efter överlevnadsinstinkten, den starkaste drift människan besitter. När en person inte kan stå emot sina lustar så är det ett individuellt problem. Men när dessa individer ändå är en så pass betydande skara är det istället ett strukturellt problem.

”Det beror på etnicitet, genetik och kultur. Invandrarna kommer hit och tror att de kan göra som de vill med våra kvinnor för att de inte bär burka”. Visst finns det oerhört starka patriarkala strukturer i andra länder som personer kan ta med sig hit. Ett resultat av detta är bland annat de unga kvinnor som hedersmördas. Det ligger dock inte i genetiken utan beror på ett patriarkalt samhälle där kvinnan är underlägsen mannen. Sverige har kommit långt i sitt arbete för jämlikhet, många kanske till och med anser att vi kommit i mål då man aldrig kan få millimeter-rättvisa. Visst är det så att vi har kommit en bit på vägen, men vi har ändå lång väg att gå. Kvinnodominerade arbeten har lägre lön och status, detta näthat är bara ett uttryck för det patriarkala strukturens påverkan på de män som bakom en datorskärm vågar visa sina egentliga åsikter.

Om jag frågar dig som läsare om du är sexist får jag antagligen ett blixtsnabbt nej som svar, jag hade antagligen givit samma svar själv för några år sedan. Men är det verkligen sant? Jag måste i alla fall motvilligt erkänna att jag är sexist, vilket jag tror merparten män är. Inte för att vi ser ner på kvinnor på grund av deras könstillhörighet utan för att vi påverkats av rådande strukturer. När jag och min sambo väntade barn spelade könet egentligen ingen roll och från dag till dag pendlade jag i vilket kön jag hoppades barnet skulle ha. Jag minns dock att jag uppmärksammade, och häpnade över att vid flera tillfällen tänka, att jag hoppades att vi skulle få en pojke först för att få en flicka om några år. Detta på grund av att pojken då skulle kunna skydda flickan, som om jag ansåg att en tjej vore värnlös. Jag försökte istället tänka på att en tjej mycket väl kan ta hand om sig själv och att hon även kan ta hand om sin lillebror. Den tanken handlade inte längre om fysiskt beskydd utan mer om emotionellt omhändertagande. Jag hade omedveten och motvilligt anammat könsstereotyper och det var då jag insåg att jag inte var så opåverkad som jag trott. Jag anser det därför viktigt att observera och kritisera de egna åsikterna då de mycket väl kan vara uttryck för ett rådande patriarkal eller liberal hegemoni.

För att återgå till de utsatta kvinnorna så uppger de själva att det framför allt är dem som uttryckt sig i positiv anda kring invandring och varit kritiska till SD eller nazismen som fått utstå sexistiskt näthat. Varför är det just extremhögern som samlar dessa sexister och kanaliserar deras hat? Helt enkelt för att de har en struktur som tillåter det. De har en journalistik som är så verklighetsfrånvarande och vidrig att de mest luttrade sci-fi författarna skulle känna avundsjuka inför deras talang till verklighetsförvandling.

I rubriker kan man läsa om lesbiska feminister och sinnessjuka feminister för att sedan bjudas in att läsa om suspekta beteenden de haft. Inte på grund av en sexuell läggning eller feministiska åsikter, det läggs till för att sprida budskapet ”lesbiska och feminister är fienden och det är ok att kränka dem”. De hånar och underminerar de kvinnor som blivit utsatta för näthatet de själva bär stort ansvar för genom att skriva om hoten som om de vore fantasier och genom att kalla en av de utsatta för ”Åsa ”Jag-tror-alla-fantiserar-om-mitt-könsorgan” Lindeborg”.

Vi har sett dem göra det med invandrare, homosexuella och judar tidigare. De visar upp brott de begått med rubriker om sinnessjuka negrer eller invandrargäng. Allt för att skapa en ”vi mot dom” mentalitet, och deras hegemonispridning har minst sagt varit effektiv. Dessa nazistsajter översköljs av de mest vidriga kommentarer som sedan gillas och hejas på. Om någon vettig person ger sig in i argumentationen ogillas deras inlägg och de får motta kritik. Tillsammans radikaliserar de varandra, skriver allt grövre och grövre samtidigt som deras heliga skrifter i form av nazisthemsidor spär på dem och raljerar över de utsatta. Officiellt sätt är slipsen och skjortan på men bakom datorskärmen eller när man tror ingen hör så visar de upp sina verkliga väsen.

Är det en slump att det framför allt är personer som uttryckt kritik emot högern som drabbas av detta sexistiska näthat eller att det var just högt uppsatta i Sverigedemokraterna som tog till järnrör och uttalade sig sexistiskt? Är det fortfarande en slump att Svenskarnas parti har en våldtäktsdömd medlem som återigen är misstänkt för våldtäkt? Nej antagligen inte, man accepterar nämligen sådana beteenden. Jack Motander, kandidat för SvP i Surahammars kommunval, kan exempelvis dela flygblad för partiet för att uppmärksamma människor på att en pedofil bor i staden. Detta samtidigt som han hemlighåller pedofilers identitet i utbyte mot pengar. Det är heller inget problem att som partikollegan Christian Johansson bevittna en kamrat misshandla en ung tjej medan denne ropar på en för att få hjälp eller att lura människor på pengar så länge som man är svensk och kan skriva sitt namn i en medlemsansökan till partiet.

Vi måste alla sträva efter att uppmärksamma dessa strukturer och bekämpa dem. Vi kommer inte att komma någonstans med att bara angripa symtomen. Vi vinner inte på att lägga ner timme efter timme på att argumentera med dessa individer på internet. Det spelar ingen roll hur starka våra argument är och hur svaga deras är, de kommer ändå inte att besegras. Istället måste vi gå till kärnan, vi måste byta ut det kapitalistiska systemet emot socialism. Först när människor är jämställda kommer de att behandla varandra därefter.
- Igor 
(Observera att det här är en krönika, och krönikor är aldrig att se som organisationens officiella ståndpunkter)